våningen i huset mittemot, som såg exakt ut som det Johanna bodde i, dundrade musiken från ett av studentkorridorernas gemensamma k. […] Här på studentboendet Parantesen i Lund var det nästan alltid fest i någon korridor eller i något av studentrummen. Johanna hade bott här en tid nu och trivdes riktigt bra. Trevliga korridorsgrannar och nära till både stads- och studentliv. […] ute på Delphi, ett annat studentområde i staden. Medan Johanna såg bort mot festen på andra våningen så öppnades dörren till den trappuppgång.
Efter en stund hörde jag att det var hennes kompis, Johanna. Jag såg dom gå förbi på våningen neranför ett par gånger och de fixade med nåt, men jag kunde inte se vad. Jag satt och lyssnade med ett halvt öra, och väntade bara på att Johanna skulle gå, när jag hörde Johanna säga: “Sätt dig i soffan, så ska jag visa dig nåt!”, till Karolina. Jag satte mig nyfiket upp för att se bättre.
jobbat över och var en aning trött. Samtalet kom från Johanna, som undrade om jag ville följa med henne hem till en av hennes väninnor,. […] Dessutom var så gott som alla på väg därifrån och - till min fasa - även Johanna. Hon hade träffat några bekanta, som skulle dra vidare till King Creole och hon beslöt sig för att följa med. […] Dagen därpå vaknade jag upp och undrade var jag befann mig, men kom snart ihåg nattens händelser. Jag var ju hemma hos Johannas väninna Nancy. Men vem var mannen i mina minnen? Plötsligt hörde jag en röst alldeles intill mig sängkammaren: - God morgon, min vän.
Typ 18 minuter senare kommer hon ner igen med en vit frotté morgonrock på sig. Hon sträcker fram handen och presenterar sig som Johanna öMarcusö svarar jag mekaniskt. öÄr du klar för att gratulera min systerö frågar hon. öJag antar detö svarar jag. Då känner jag en hand som smeker mig över kuken, det är Johanna. öDu verkar inte alls vara riktigt klarö förklarar hon. Sedan öppnar hon morgonrocken och visar sin vackra nakna kropp. […] Hon tar min hand och leder mig uppför trappan och vi stannar utanför en stängd dörr som det står Pernilla på. Då börjar Johanna att ta av mig mina kläder. Till slut står jag där helt naken. öDet är bara en sak som fattasö, säger hon och springer i väg.
Typ 18 minuter senare kommer hon ner igen med en vit frotté morgonrock på sig. Hon sträcker fram handen och presenterar sig som Johanna “Marcus” svarar jag mekaniskt. “Är du klar för att gratulera min syster” frågar hon. “Jag antar det” svarar jag. Då känner jag en hand som smeker mig över kuken, det är Johanna. “Du verkar inte alls vara riktigt klar” förklarar hon. Sedan öppnar hon morgonrocken och visar sin vackra nakna kropp.
Eftersom nästan alla killarna i klassen ville sitta bredvid Johanna. Visst, jag förstår dem, hon är mycket vacker. Men framför allt är hon känd för att vara en av stadens “största luder”. […] På rasten stod jag tillsammans med några andra tjejer från klassen, även Johanna var med. Vi diskuterade och poängdömde vår nya lärare på en skala från ett till tio. Helt klart en tia, sa Johanna. Han är ju döläcker. Precis som en snygg lärare beskrivs i Mitt livs Novell-tidningarna. Nä, inte riktigt, snarare en åtta, sa Eva.
mer, berätta vad den där lilla Jenny gjorde, och Johanna… - Åååh, vilken liten typ, blev du kåt? - Katarina, om du var h. […] Och slutsatsen var att bögskräcken kanske framförallt var en skräck för att själv vara bög. - Jag tror inte att man är 100 8ch 0°sa Johanna. Jag tror alla har lite av allting inom sig, fast de flesta väger över åt något håll. Det är nog bara att erkänna att det är så. […] När lektionen var slut dröjde sig Johanna kvar. - Jag vill prata lite med Mikael, sa hon till Katarina. Kan jag få göra det i enrum? - Visst, sa Katarina, jag går ut ett slag.
- Vi gillar Micke, sa Johanna, och alla de andra flickorna nickade och såg glada ut. - OK, då kör vi, sa Katarina. […] - Oh förlåt, sa Jenny och såg sig omkring. - Fortsätt nu Jenny, vi vill också, sa Johanna som var en av tjejerna som var kvar. Johanna hade handen i den röda hårbusken och smekte sig sakta med ett par fingrar upp och ner i skåran. […] Så småningom var det bara Johanna kvar, hon var sista flicka. Jag vet inte hur det blev så, kanske var det hon som styrde det dithän.
i alla fall? - Ska vi göra det tjejer? ropade Johanna. - Självklart! sa Linda och alla flickorna visade tydligt att de var med. […] Det brukar inte jag göra, men en del tycker att det är skönt. - Det tycker jag, sa Johanna. Så här gör jag. […] Vid troslinningen hejdade hon sig och tittade upp. - Herregud, vad gör jag? - Nej sluta inte, Johanna, det var jättefint, sa lilla Jenny Davidson. - Tack, men jag vill att Katarina ska visa nu. - Jag tyckte också det var jättebra, Johanna, sa Katarina. Ni får hemskt gärna avbryta mig om ni vill säga eller visa något.
När diskussionen började kännas klar sa Katarina: Jaha, hörni, ska vi sluta nu? Nänänä, så lätt kommer ni inte undan, sa Johanna. Vad är en sexualkunskapskurs utan oralsex och samlag? Vi kanske kan berätta lite, försökte jag lamt. […] Det kanske blir just ett sådant misslyckande som vi har pratat om. Ja, men OK, då får vi se det, sa Johanna. Det är så här, sa Katarina. Jag och Mikael har aldrig haft samlag med varandra och aldrig haft sex med munnen heller. […] Jag tittade upp. Bredvid sängen stod Johanna och Robert. Välkomma ner på jorden, flinade Robert. Om ni sätter er upp ska vi hålla lite tal till er.
(4.4 av 5)
(4.18 av 5)