Emelies vilda liv, del 1

Inledning

Emelie hade sedan den dag hon anlänt till Uppsala för att studera vid universitetet älskat staden. Hon älskade möjligheten att få ta del av studentlivets alla välsmakande frukter – förkovringen i ämnen som hon alltid längtat efter att få läsa; att få möjligheten att träffa nya intressanta och tänkande människor; att få lyssna till intressanta lärare som faktiskt hade något att säga till skillnad från lärarna på hennes gamla gymnasieskola och sist men inte minst att få ta del av det fest liv som den anrika studentstaden bjöd på.

Men mest av allt älskade hon staden för att den gav henne möjligheten att komma bort från den strikta uppväxtmiljö hon kom ifrån – den lilla frikyrkliga orten strax utanför Jönköping. Under alla dessa år då hon varit tvungen att vara den kristna lydiga flickan som varje söndag och flera vardagskvällar i veckan tvunget måst spendera sin tid i församlingshemmet. “Visst” – kanske ni tänker – “men varför slog hon sig inte fri”? Men det är inte det lättaste då ens far är pastor i den lokala församlingen – en församling som i n t e var del i den förhållandevis ‘öppna’ och ‘vidsynta’ Svenska Kyrkan. Nej snarare en mer rigid och sträng form utav den evangeliska Livets Ord. Detta och det faktum att hon sen mycket tidiga år gått i olika former av friskoleprojekt – allt från lek- till gymnasieskola – med denna vinkling utav den kristna läran som ledstjärna. Man skulle snarare kunna säga att det var ett under att Emelie inte gått och blivit bokstavstroende som sin omgivning; som familjen och som dom flesta av hennes kompisar. Medan de få kompisar hon hade svalde allt bete som sattes på kroken framför dom – om det så var något som liknade daggmaskar – så var Emelie alltid kritisk till den ‘kunskap’ hon fick berättad för sig. Hon kanske inte ifrågasatte den utåt men inombords hade hon en evig diskussion med sig själv om allt det en normal tonåring funderar över. Så var det förstås även med sex – detta tabu i församling och familj. Emelie hade rätt tidigt börjat intressera sig för det där tabubelagda som hon visste att de talade om i skolan där hennes icketroende vänner gick. Inte för att hon hade någon direkt mogen bild av vad det innebar men tanken på att göra något som ‘de sina’ ansåg fult och förbjudet lockade henne och hon slukade allt som hade med detta ämne att göra som kom i hennes väg. Nu var det aldrig något mer chockerande än ‘Mitt livs novell’ eller sexfrågespalterna i kvällstidningarna men det fick duga – och gjorde det mer än nog för flickan som fått arvsynden inpräntad sen barnsben. Ju äldre hon blev desto mer gick hennes tankar åt detta håll och i början utav gymnasiet hade hon sedan länge kunskaper som fått Malena Ivarsson att rodna – kunskaperna fanns dock inte praktiskt utan endast i teorin och närvarande i Emelies fantasier.

Vistelsen i Uppsala hade hon planerat ända sen den dag hon blivit tillfrågad av sin farfar om hon inte skulle läsa vidare efter studentexamen. Hennes farfar var av den ‘gamla skolan’ men hade dock accepterat att unga kvinnor av den ‘…moderna tiden…’ nog ändå också borde ut och ‘…se världen…’ och kanske till och med ‘…förskansa sig lite kunskap och varför inte en kandidatexamen av något slag…’. Dessa var orden han hade använt sig utav och dom satt som inpräntade i Emelies hjärna hela det sista året på gymnasiet. Hennes far hade inte gillat idén men eftersom den gamle mannen varit pastor innan sonen tagit över och fortfarande åtnjöt en hel del respekt på orten fick han ge med sig – om än mycket motvilligt! Så hela det sista året planerade hon noga sin vistelse och hur den skulle kunna bli tillräckligt lång för att ge henne ett eget liv – fritt från ‘måste, borde och tvång’.

Så när studentexamen kom med vita klänningar, studentmössor i skyn och tårar till ‘Den blomstertid nu kommer’, när alla nyutexaminerade ungdomar förväntansfullt gick ut i sommarlovets helgd och deras oro låg i framtiden och grodde – då var Emelies mage i uppror av oro för att inte komma in vid något de olika universitet och högskolor hon sökt. Egentligen var det aldrig någon direkt fara att hon inte skulle lyckas då hon garderat sig med att ha bland de högsta betygen i skolan och att hon endast sökt utbildningar som hon varit garanterad att komma in på. Ändå var hon orolig – friheten från den stränge fadern och alla ‘måste, borde och tvång’ som församlingen och familjen alltid öste över henne var för efterlängtad för att lugna henne. Så den dag då beskedet kom – då det damp ner ett antagningsbesked i brevlådan framför den ombonade miljonvillan – då rusade hon ut och slet upp kuvertet för att vid anblicken av meddelandet brista ut i tårar. Men de tårar som trillade nerför hennes kinder var inte tårar av sorg. Ej heller tårar av förtvivlan utan tårar av glädje – en glädje som endast kommer av en lång vistelse i det fängelse och ofrihet som Emelie ansåg sin tillvaro varit. Äntligen kunde hon slappna av…

Del 1 – Ankomsten

Hon hade inte kunnat sova på hela natten. Efter att ha packat allt det nödvändiga hade hon lagt sig i sängen på flickrummet för att sova sista natten i huset på mycket länge. Men det var stört omöjligt att somna in. Inte ens att hon smugit upp och smekt sig till orgasm framför spegeln i badrummet hade hjälpt, vilket det alltid annars gjorde. Hennes fingrar som kvickt hade rört sig över det krusigt ljusblonda och tunna pubeshåret innanför dom vita trosorna. Som tryckt sig mot den kåtsvullna klitoris med en precision som skulle fått Pentagon att jubla medan hennes ögon varit fast fixerade vid spegeln och de honungsmelonstora kullarna som hävde sig under det delvis uppdragna nattlinnet. Dom styva och en-och-en-halv-centimeter utstående bröstvårtorna som pressat sig mot nattlinnet som om dom ville blotta sina ljusrosa färg för hela världen. Öronen spetsade för att höra ifall någon närmade sig badrummet och munnen tyst men öppet formad till gnyenden och stön som hon aldrig vågat yttra i rädsla av upptäckt. Hon hade till och med gått så långt att hon hasat ner trosorna till fotknölarna, klivit ur dom och satt upp ena foten på badkarskanten för att ordentligt se hur fingrarna gnuggade sig över den kåta pistillen som växte sig stor var gång kåtheten infann sig. Med jämna mellanrum hade hon låtit fingret glida in i den fuktigt trånga gången mellan dom svullet rosa och kladdiga blygdläpparna. Orgasmen som dundrat ut ur hennes sköte och genom hennes kropp hade fått hennes tränade, smala ben att vika sig och hon hade fallit ner på den runda fasta baken. Hon hade skakandes krampat sig igenom en orgasm som skulle fått Jerikos murar att rämna, bitit sig i underläppen för att inte skrika ut sin njutning. Det ljusblonda långa håret hade varit rufsigare än någonsin då hennes klarblå ögon sett sig själv i badrumsspegeln – hennes annars ljust fräkniga kinder rödflammiga av kåthetta och glansiga av svett. När hon dragit på sig trosorna igen över sin bulliga mus hade hon känt att hon var våt långt ner på insidan av låren. Leende hade sedan hon smugit tillbaka in på sitt rum för att låta denna välbeprövade medicin verka. Men det som annars fick henne att slappna av mest av allt – det som fått henne att somna inför alla svåra prov i skolan eller då hon känt sig mer ensam än någonsin fungerade inte.

Tankarna hade snurrat värre än vanligt och Emelie satt nu trött i baksätet på familjens Volvo. I fram satt far och mor och ur stereon mumlade Radio Uppland i harmoni med däckens surrande mot den våta asfalten. Det hade regnat hela vägen ifrån de småländska skogarna där resan startat – efter att de besökt gudstjänsten – genom landskap efter landskap och nu när de närmade sig resans mål hade det äntligen hållit upp. Sällskapet hade inte sagt många ord till varandra under hela resan utan mest tigit. Endast ett fåtal ord hade yttrats och då i ointressanta spörsmål som hur långt det egentligen var kvar eller irritation över vädret – Emelie hade inte orkat lyssna utan låtit det monotona surrandet meditera henne igenom eländet att vara fast tillsammans med sin familj i ett sånt litet utrymme som familjens bil. Men nu när de närmade sig den anrika universitetsstaden så satt hon på helspänn och väntade sig få se stadens välkända siluett torna upp sig över upplandsslätten. Och när bilen klättrade sig över ett krön så såg hon det – friheten – siluetten hon drömt om ända sedan hon fått antagningsbeskedet i sin hand. Långt borta såg hon de två tvillingtornen på domkyrkan och slottet som höjde sig över staden. Äntligen var hon där hon ville vara.

Två och en halv timme senare hade hon vinkat av sina föräldrar efter att dom hjälpt henne installera sig i sitt nya hem – det som nu skulle vara hennes hem i ett par år och som förhoppningsvis skulle få henne att kunna slå sig fri. Nu stod hon här utanför höghusen i Flogsta och såg familjens blå Volvo rulla ur synhåll och det kändes som en stor svart sten lyftes av hennes rygg. Hon kände tårar välla fram och skyndade sig in i trapphuset och in i hissen. Hon tryckte på sexan – hissen ryckte till – hon torkade tårarna febrilt med ärmen och straxt efteråt slog hon upp dörren till sin studentkorridor. I korridoren bodde det tydligen nio andra studenter och dom skulle dela på kök och tv-rum. Innanför korridordörren fanns en liten hall med garderober längs ena väggen och en dörr in till toalett och dusch på andra sidan – innanför hallen fanns själva boytan (med tillhörande säng, sängbord, fåtölj, skrivbord med stol och en pall). Allt i Ikea furu av det mer slitna slaget men Emelie visste att inom ett par timmar, så skulle hennes rum vara så mysigt som det någonsin kunde bli. Mycket riktigt inföll det sig så som hon tänkt sig – en timme senare var allt uppackat och Emilie kunde pusta ut på den nybäddade sängen. Hon var nöjd och kände att en het dusch var det hon nu behövde. Hon ställde sig upp och lät kläderna falla och snart stod hon avklädd mitt i det nya rummet – slet åt sig ett rosa badlakan och smet sedan snabbt in i duschen. Vattenstrålarna hettade mot hennes hud och hon kände att hon fick gåshud över hela kroppen. Hennes oskuldsfulla blå ögon tittar ner på dom runda och liljevita kullarna där kontrasten var tydlig från sommarens solande med bikiniöverdelen på – hon skulle aldrig ha vågat sola topless hemma men nu längtade hon efter att få testa – bröstvårtorna var stenhårda och den ljusrosa färgen glänste av vätan. Vattnet strilade ner över den sommarbruna kroppen och hon kände sig väl till mods. Hon började tvåla in sig och när hon närmade sig den välvda musen kände hon pirrandet igen – hon började bli kåt. Den glatta tvålen löddrade väl över huden och när händerna gled in och började massera över den bulliga musen ryckte hon till. Emelie lät handen börja göra cirklande rörelser över klitoris, samtidigt som hon började smeka sitt vänstra bröst. Högerhanden arbetade på ett par sekunder upp svullnaden mellan benen och hon kunde tydligt känna den bekanta kladdigheten. Hennes fingrar tryckte sig emot klitoris och den svarade som vanligt med att växa sig till den lilla minikuk den alltid blev. Blygdläpparna – dom yttre svullet runda och täckta av det tunna ljusblonda håret – dom inre svullet hängande en halv centimeter utanför dom yttre då hon blev kåt – var kladdiga och fingrarna gled lätt över dom. Plötsligt hörde hon en knackning utifrån korridordörren – hon frös till – hon kom på sig att precis ha stönat till högt då det knackade på. Hon stängde av vattnet och lyssnade – knackningen kom igen – hon skulle precis till att sträcka sig efter badrocken då handtaget trycktes ner och dörren öppnades.

”Hallå?” Det var en kvinnlig röst som frågandes sökte sig in i rummet.Emelie svepte badrocken om sig och öppnade badrumsdörren. Där utanför såg hon en kort kurvig tjej med långt mörkt hår försvinna in i rummet.

”Här är jag!” Emelie och skyndade rodnande efter.

”Oj förlåt” stammade tjejen och vände sig om ”tänkte bara hälsa dig välkommen och berätta att vi är några som tänkte fika nu – i tv-rummet alltså.”

”Va’ kul!” Emelie svepte igen badrocken ordentligt.

”Jag heter Maria” sa tjejen och räckte fram handen.

”Emelie” pep hon tillbaka när hon fattade Marias hand och kom att tänka på vad hon precis gjort inne i duschen. Hon rodnade.

”Vi väntar på dig bara…”

Tjejen var mycket söt tyckte Emelie och hon hade ett vänligt leende – verkade vara i samma ålder eller kanske ett par år äldre men inte mycket. Hon var kortare än Emelie och väldigt kurvig – såg ut att vara från Latinamerika. Hon pressade sig förbi och ut i korridoren igen.

”Okej ska bara sätta på mig några kläder” log Emelie ”sen kommer jag!”

Forts. följer

Författarens kommentar:
Den här skrev jag för en massa år sedan och siten där den då publicerades är numera näst intill död. I alla fall om man talar kvalitet eller så. Därför vill jag nu publicera den här. Hoppas ni tycker om den – det finns fler delar som inte publicerats någonstans ännu.

Kommentera Emelies vilda liv, del 1