Internatskolan

Catrin tog lång sats och sprang så fort hon kunde, tog avstamp på språngbrädan, for genom luften och landade framstupa på madrassen för att sedan glida av och tillslut få stopp på färden genom att slå huvudet i väggen. Frida fnissade. Resten av gruppen blängde irriterat på henne. Hon hade fnissat ogenerat varje gång någon gjort ett misstag och nu började de bli trötta på henne.

Gruppen, en komvuxklass, hade gymnastik på schemat för första gången på terminen. Skolan låg mitt ute på Österlen och var en slags internat skola för vuxna människor som ville lägga ner all sin energi på att läsa in kursen på kortare tid. Man bodde på skolan och för sin egen skull så “låstes man in” under hela terminen, givetvis frivilligt och för att kunna koncentrera sig helhjärtat och inte bli avbruten av världsliga ting. Man bodde i ett gammalt kloster med en egen spartanskt inredd cell att dra sig tillbaka i. Det fanns varken TV, radio eller tidning. Terminsavgiften var hutlös men det var värt vart enda öre. Man skrevs in i augusti och kom inte ut från skolans område förrän till jul. Ingen kontakt var tillåten.

Varje elev skrev på ett kontrakt när man skrevs in. Reglerna var stränga och den som inte följde dem kunde kallt räkna med ett straff. Det fanns en stor helt underbar klosterträdgård där man kunde sitta och läsa på en bänk eller kratta och räfsa som terapiarbete. Klassen bestod av 10 personer, 7 män och 3 kvinnor alla en bit in i livet. Frida var den enda som var under 30. Och det märktes. Hon var “satt” i skolan av sina föräldrar, som tyckte att det kunde hjälpa henne med ett sista försök. Hon hade aldrig brukat allvar i skolan och för att komma någon vart i livet behövde hon en grundlig utbildning.

Catrin reste sig upp och blängde surt på den fnissande Frida. Vilken odräglig person! Nu får det räcka! röt gymnastikläraren. Han var en man på 45 år, han var sträng men rättvis. Han marscherade fram och tog Frida hårt i armen och sa skarpt: Detta tål vi inte! Du får stå ditt kast! Frida tittade förskräckt på honom och undrade vad han menade. Klassen höll andan. Stämningen var så tjock att man kunder skära i den med kniv. Ner med byxorna! Va?! Frida tappade hakan och sin kaxiga attityd med den. Tar du själv av dem eller ska jag slita av dem, röt han. Men, men. stammade hon. Du har ingen rätt. Det var väl jävulen också, sa han och slet ner hennes shorts till knäna innan hon fann sig. Ah! skrek hon förfärat och famlade efter dem igen för att dra upp dem. Låt dem vara kvar! röt han och slog henne över händerna. Frida såg helt förvirrad ut och släppte taget. Nu tar du själv och drar ner dina underbyxor. annars. Det gjorde hon givetvis inte utan hon såg bara chockad ut. Lennart tog då tag i hennes arm och ryckte runt henne så hon kom att stå med ryggen mot klassen. Där efter höjde han armen och slog henne hårt på skinkorna med handflatan. Frida skrek rätt ut av chocken och försökte slita sig loss, men Lennart höll henne i ett järngrepp. Nu säger jag det bara en gång till. Dra ner underbyxorna! röt han. Frida handlade helt automatiskt och drog som i trans ner trosorna till knäna. Hon snyftade högt och tårar av förödmjukelse rullade ner för kinderna. Se där, sa Lennart sockersött, Frida kan lyda. det var ju bra. Nu så ska du lära dig en läxa som får dig att tänka efter två gånger innan du skrattar åt andras missöden nästa gång. Han vände henne åter mot klassen. “Detta kommer att bli en läxa för Frida som kommer att räcka för hela livet! Hon kommer att bli klassens mest flitigaste elev efter min behandling. Dina föräldrar har varnat mig för att du kanske inte skulle ta kursen på allvar. Det kommer du att göra hädanefter. En månad kommer ditt straff att vara och du kommer att vara lydig när den månaden är slut!” En månad, hickade hon, men jag fnissade bara lite lätt. Vad! Vänd dig om igen! Nej. Svaret resulterade i att hon med våld rycktes runt igen och hon fick två snabba hårda slag över stjärten. Nu ska lyda utan att ifrågasätta! Frida grät nu högt. Lennart ryckte henne i armen, och röt: Svara!. j-a. Ja, vaddå!? Ja, jag ska lyda, snyftade hon. Bra! Nu kan du börja springa ett varv runt gymnastiksalen. Frida snyftade och började att dra upp sina byxor. Sa jag något om att du skulle dra upp dem? Hon släppte dem genast. “Spring!” röt han. Hon började springa. Salen var 30 x 20 meter. Hon snubblade fram, det var svårt att springa med byxorna nerdragna och trosbanden skar in i knävecken. Klasskamraterna tittade på henne och några tyckte liksom Frida att det varit ett väl hårt straff. Sa jag gå? vrålade Lennart åt henne. “Springa, sa jag!” Hon försökte öka hastigheten, vilket resulterade i att hon trillade och fick skrapsår på höger knä. Hon reste sig klumpigt upp och snubblade vidare. När hon sprungit ett varv saktade hon in. Sa jag att du skulle stanna? Ett varv till, och detta varv tar du och håller upp tröjan över brösten. Frida var glad att hon hade bh på sig men den glädjen varade inte länge, då läraren krävde att hon även skulle dra upp denna. Frida var 24 år och hennes bröst var härligt fylliga och stod rätt ut. Den manliga delen av klassen tittade med nytt intresse på henne. Mer än en tog sig diskret i skrevet. Fridas ansiktsfärg skiftade i rött och hon ville helst försvinna från jordens yta När hon sprungit det andra varvet sa Lennart åt henne att komma fram till honom. Hon stod stilla bredvid honom med huvudet nedböjt så att hon slapp se sina klasskamrater i ögonen. Nå, känner du inte för att skratta nu längre? Nu ber du om förlåtelse till de som du skrattade åt tidigare. Förlåt, sa hon tyst och tittade ner i marken. Högt så att alla hör det! Förlåt, sa hon något högre. Nåja, det får väl räcka. Per, kan du fira ner bommen och sätt fast “träsadeln” på den. Per gick genast fram och firade ner bommen, satte fast den och gick för att hämta sadeln. Frida skruvade på sig, vad skulle nu hända? När Per var klar sa Lennart till Frida: Gå fram och lägg dig över sadeln. Frida lydde omedelbart. Hon hade inte vågat ta ner tröjan och bh-n än utan höll fortfarande upp dem.

Träsadeln var kall mot hennes varma kropp och hon rös när hon la sig över den. Lennart vände sig sedan mot klassen och sa: Nu ska alla gå fram och smiska Frida två gånger var, så att hon aldrig glömmer detta! Det ska synas att hon fått smisk så ta i ordentligt, är det någon som inte brukar allvar så kommer ni att få samma behandling. Det hotet tog skruv. Klassen vred oroligt på sig och visste inte vem som skulle börja. Lennart löste problemet till dem genom att säga att de skulle gå i bokstavsordning. En stor man med jättenävar stod först i kön. Stopp vänta! Lennart gick fram till Frida och rättade till henne. Lyfte upp henne vid midjan så att hennes ben stod raka, han särade sedan något på dem, så gott det gick med shortsen i knävecken. “Så. varsågod. ” Den stora killen gick fram, höjde höger handen, lät den falla ner och lämnade ett rött märke efter sig på högerskinkan, Frida kved. Vänsterhanden höjdes och föll ner på vänsterskinkan. Frida kved igen. Ett ögonblick, det blir nog bättre om vi tar av byxorna helt, sa Lennart och gick fram till Frida. Efter att ha dragit ner dem, särade han på hennes ben. Nästa i kön var en något kortare man med smala händer och taniga armar, Frida andades ut, men till sin förvåning sved hans snärt värre och hon drog ihop benen för att skydda sitt hemliga. Lennart gick genast fram och rättade till benen före nästa slag. Den smale mannen, Jannes, nästa slag föll på vänstra skinkan med en kraft som fick Frida att snyfta högt och hon drog åter ihop benen. Lennart marscherade fram till henne och gav henne ett hårt slag och röt åt henne att sära på benen. Nästa som stod på tur var Margareta, en kvinna i 40-års åldern, hon slog hårt och åter igen drog Frida samman benen i självförsvar. Lennart bad kvinnan vänta ett ögonblick och försvann ut ur salen. Ingen vågade säga eller göra något, det enda som hördes var den förnedrade Fridas snyftningar. Hon grät inte så mycket för smärtan som för skammen. Hon höll sadeln krampaktigt i stöden på sadeln.

Lennart kom tillbaka efter någon minut med en kniv i den ena handen och något annat i den andra. Klassen tittade nyfiket på honom. Detta är för din egen skull jag gör detta, Frida. Han började tälja i vad som såg ut som en vit grönsak. “Frida, gå in på toaletten och ta flytande tvål i handen och kom tillbaka. ” Frida löd omedelbart. Hon ställde sig framför honom och såg med undrande ögon på vad han hade i handen. det såg ut som en pepparrot. Vad i all världen skulle han använda den till? Återta nu din plats igen. och ta tvålen och gnid in din röv med den. Frida vågade inte ifrågasätta honom utan gjorde som hon var tillsagd, och satte tvålen på skinkorna. I rövhålet så klart! sa han och suckade demonstrativt. “Margareta! Hämta hela tvålbehållaren!” Margareta sprang genast ut, hämtade den och räckte den till Lennart. Han tryckte fram tvålen direkt i analöppningen på Frida. Hon flämtade. Den kändes kall och obehaglig men hon vågade inte säga något. Nu behöver jag hjälp av två stöddiga karlar! Mannen som smiskat henne först, Fredrik kom fram och även Per. “Håll fast henne, håll hårt det kan behövas. ” Frida skruvade oroligt på sig och undrade vad han skulle göra, hon sneglade i ögonvrån. Per och Fredrik höll henne hårt. “Sära på hennes ben, det är ju det hon har problem med. Margareta! Får jag be dig om en tjänst till, gå in och hämta en spegel, Frida måste ju få se vad som händer. ” Margareta återvände raskt med en spegel från toaletten. “Håll den framför henne så att hon kan se mig. ” Frida såg in i spegeln och mötte där Lennarts ögon. Han höll upp den lilla saken han hade haft med sig. Detta är en pepparrot och den ska jag nu stoppa in i ditt rövhål så att du lättare ska kunna hålla isär dina ben medans du får din bestraffning. Jag har skalat den något så att den ska kännas lite mer. Neeeej! vrålade Frida och försökte skruva sig loss. Håll i henne! Per och Fredrik höll hårt och hon kom ingen vart. Lennart satte den formade pepparroten till hennes analöppning. Han tryckte in den med ett ryck och Frida skrek rätt ut. Aaaahhhhhh! Det svider! Ta ut den! Ihhhhhhhh, ta ut den! Lennart sa åt männen att hålla henne hårt. Han tog sedan två läderremmar och band fast hennes händer i träsadeln. Nu kan ni släppa henne. Frida ryckte för allt vad hon var värd i remmarna för att komma loss och kunna dra ut den fruktansvärda pepparroten. Men hon satt fast. Hon skuttade med resten av kroppen och försökte på så vis bli av med den men den satt där den skulle. Hon grät och skrek om vart annat. Klassen tyckte riktigt synd om henne nu. Lennart hade dock åstadkommit vad han önskade hon höll benen brett isär. “Så, Margareta, du hade ett slag till. ” Margareta kände sig illa tillmods, men kände ändå en lätt upphetsning. Hon höjde armen och slog så hårt hon kunde. Frida skrek rakt ut. Hennes ansikte var rödgråtet. Lennart gick fram till henne och rappade till henne över stjärten med en rem han hade över, sedan röt han: Nu är du tyst! Annars blir det värre! Frida försökte att hålla tyst men det kändes som om hon skulle brinna upp i häcken. Hon grät tyst, men kunde inte stå till, vilket resulterade i ytterligare ett rapp. “Och stå still för bövelen!” Hon trodde aldrig att det skulle ta slut.

Klasskamraterna kom fram en efter en, nu i rask takt och gav henne sina två slag. När alla hade slagit sina slag förklarade Lennart att dagens lektion var slut och att de kunde gå. Frida stod kvar, utmattad med brinnande anushål och en illröd stjärt av alla slag och rapp. Hon stod tyst gråtande med huvudet hängande. Lennart stannade kvar. Nå, Frida, vad har du lärt dig av detta? Frida kunde inte svara. Om du svarar ska jag plocka ut pepparroten. lockade han. Att aldrig mer skratta åt andras misslyckanden, viskade hon. Bra! Då har läxan gått hem! Då ska jag plocka ut din plåga. Han gick bakom henne och sa att han var tvungen att hämta något att töja upp anushålet med så att han kunde ta ut den. Han gick och Frida stod oroligt kvar och undrade om han skulle komma tillbaka. Det gjorde han. Han hade en slags tång med sig. Han stoppade in den och töjde ut hålet så pass att han kunde få in två fingrar och plocka ut pepparroten, Frida ylade av smärta! Ringmuskeln kändes som om den skulle spricka. Lennart flinade. “Nu har du verkligen lärt dig något!” Han smekte henne längst ryggen, handen gled ner till brösten. “Vilka läckra bröst du har. Du kommer nog att njuta av den kommande månaden. Vi ska gå igenom några regler. Du kommer att som straff bli min tjänare under en månad, inget jag säger eller gör ska du sätta dig upp mot, du ska lyda mig blint. Säger jag hoppa, då hoppar du! Förstår du?” Ja, viskade hon. Skulle detta aldrig ta slut? Han fortsatte att smeka hennes bröst och hon rös. Lennart var en kraftfull man som ingav respekt, ingen skulle våga sätta sig upp mot honom. Hon var ensam emot honom. Hon ångrade bittert att hon gått med på sina föräldras förslag om att gå i internatskolan. Du ska fortsättningsvis kalla mig för “magistern”. Skulle du glömma det en gång kommer du att få en påminnelse så att du inte kommer att glömma det igen, har du förstått? Ja, magistern, sa hon tyst. Remmarna skar in i handlederna och stjärten brann, men hon stod blixt stilla, livrädd för att han skulle straffa henne mer. Nu ska du få lite balsam på din plågade bakdel. Han tog fram en flaska med olja som han sprutade över hennes skinkor. Han särade på skinkorna och sprutade in den kalla oljan i den uttöjda analöppningen. Därefter tog han handen och masserade in oljan i huden och i skåran. Känns det bättre nu? Ja, magistern. Konstigt nog så gjorde det det. Bra! Nu ska du visa din tacksamhet över lektionen. Hon blev misstänksam och frågade tyst ner mot golvet: Hur kan jag visa min tacksamhet, magistern? Jag känner mig redan stolt över dina framsteg! Bravo Frida! Lägg dig nu på knä och sätt hakan på sadeln, vi väntar lite till med att ta av dina remmar. Hon gjorde som han sa, men hon tittade fortfarande envist ner i golvet, så gott det nu gick. Titta upp på mig, lilla vän. Hon vände sitt rödgråtna ansikte upp mot honom. Han hade dragit ner sina träningsbyxor och halat fram sin enorma apparat, den stod rätt upp. Hon hade aldrig någonsin sett något sådant stort exemplar någon gång förut. Hennes ögon blev större. Du ska få visa din tacksamhet genom att tillfredställa din magister. Han förde kuken mot hennes ansikte. “Öppna munnen!” röt han och hon vågade inget annat. Han tog tag om hennes nacke och körde in den i hennes mun. Hon trodde att hon skulle kvävas. In och ut, in och ut. För varje juck kom den längre och längre ner i halsen, hon kände kväljningskänslan. Hon blundade. Plötsligt drog han ut den helt, och hon kippade efter luft. Jag vill se dina bröst! Han drog tröjan och BH-n över huvudet på henne och lät dem hänga i armvecken. Snabbt tog han tag om hennes huvud och körde in den igen. Hon hade aldrig känt sig så förnedrad i hela sitt liv. Fastbunden i en träsadel, utan byxor och underkläder med tröjan halvt avsliten. Stjärten brände och hon hade en stor kuk i munnen. Han släppte taget om huvudet och tog tag i hennes bröst, tog hårdhänt i dem. Han drog ut kuken igen och sa till henne: Res dig upp! Hon gjorde tyst som han sa. Han daskade till henne över skinkorna. “Benen ska vara raka!” Hon rätade ut benen. Återigen stoppade han in kuken i munnen på henne. Han höll ena handen bakom huvudet på henne så att han kunde köra den långt ner. Med den andra masserade han hennes skinkor. Plötsligt slog han till henne med öppen handflata över skinkorna.

Frida kände sig bedövad, det gjorde inte längre ont. Han drog åter ut kuken. Hon flämtade åter efter luft. Han gick runt bommen och ställde sig bakom henne. Sära på benen! Hon gjorde som han sa. Han slog henne hårt över skinkorna, hon flämtade till. Har du redan glömt vad du ska säga?! Måste jag göra om lektionen? Nej, magistern! sa hon med darrande röst. Det var ju bra! Sära mer på benen! Ja, magistern! hon lydde omedelbart. Han tog tag om hennes höfter och hon kände hur han pressade sin kuk mot hennes ömma anal. Hon gnydde. Var det något du ville säga? Frågade han hotfullt. Nej, magistern, snyftade hon. Han körde in den i sin fulla längd och hon skrek rätt ut. Han lät henne hämta sig och började sedan jucka. Det sved så att hon såg stjärnor. Han gav henne smisk. Din lilla kåta brutta, vi ska nog få pli på dig! Han stötte hårdare och hårdare. Hon kunde inte hålla tyst utan skrek högt av rädsla och smärta. Han drog ut kuken och gick runt bommen igen och röt åt henne: Öppna truten! Hon öppnade och han sprutade sina safter rätt in i munnen på henne. Det rann över hakan. Han stängde munnen på henne genom att trycka upp hakan och sa: Svälj! Hon svalde. Han gick bakom henne igen och drog på hennes shorts igen, trosorna brydde han sig inte om. Sådär, jag tror jag kan lova dig att detta inte är glömt i det första taget. En månad kommer ditt straff att vara för att du inte ska få en chans att glömma det. Hon kände sig spyfärdig, spermasmaken kväljde henne. Han tog henne åter på brösten. Dessa ska vi ägna lite mer tid åt vid senare tillfälle. Nästa gång du har gymnastik ska du ha speciella kläder på dig, jag kommer att lämna ett meddelande till dig när du kan hämta dem. Han gick fram och tog loss hennes händer. Hon reste sig upp och tog sig på sina ömmande handleder. Sperman rann fortfarande ner för munnen på henne. Hon såg otroligt sexig ut. “Nu kan du gå. ” Tack, magistern. Hon började gå, på skakiga ben. Frida! Stanna! Hon stannade ögonblickligen. Han kom fram till henne. Dra ner shortsen igen och böj dig fram! Ja, magistern. Hon drog ner byxorna och böjde sig fram. Han ställde sig bakom henne och skymtade hennes uttänjda rövhål, hennes illröda skinkor och hennes bara bröst som syntes mellan benen. Sära på benen mer och håll isär dina skinkor! Ja, magistern. Hon lydde, rädd för konsekvenserna. Stå kvar här! Han gick ut genom dörren. Hon vågade inte röra sig och stod kvar. Han kom tillbaka efter en liten stund med något i handen. Du ska komma till mig i morgon, det är lördag och du är ledig. För att du inte ska glömma, ska du få något som gör att du kommer ihåg. Han satte ett kallt bälte runt midjan på henne som han låste fast med ett hänglås. Han tog fram ytterligare något, plötsligt kände hon hur han körde upp något stort i fittan. Hon gnydde. Det var en penisattrapp. I änden av attrappen fanns en ögla som han körde igenom en kedja, kedjan fäste han i bältet på vardera sida. Sedan låste han även fast ändarna så att attrappen satt där den skulle och inte gick att ta av. Den kunde endast plockas bort av honom. Res dig upp! När hon reste sig upp slappade kedjan något och han fick modifiera den. Varje gång du sätter dig ner kommer du att komma ihåg vem som är din magister! Du ska vara hos mig klockan 7 i morgon bitti! Inte en sekund senare! Ja, magistern. Han drog upp hennes shorts och gav henne en klapp i baken. Nu får du lov att gå. Det värkte i analen och skinkorna. Hon kunde inte gå ordentligt med attrappen uppstucken hårt mellan benen. Hon kände sig förnedrad som aldrig förr. och kåt som aldrig förr. När hon kom ut i omklädningsrummet drog hon ner tröjan och gick in på toaletten och sköljde munnen. Sedan skyndade hon sig upp på sitt rum.

Fortsättning följer.

Detta är första gången för mig så det kunde vara intressant höra era kommentarer så skriv gärna.

Rösta på Internatskolan:
Usel!GodkändBraMycket braSuverän! (23 röster, snitt: 3.26 av 5)
Loading ... Loading ...
Tipsa om denna sexnovell Anmäl!

5 svar to “Internatskolan”

  1. Våldsbenägen:

    Wow!! Det var nog den bästa novellen jag någonsin läst!! Väntar så på en uppföljare^^

  2. MissKåtSlyna:

    underbar novell.. väntar kåt på uppföljaren:D

  3. EnTjej:

    Shit, väldigt bra novell! När kommer uppföljaren? (a)

  4. blöja tjejen:

    wow kommer det en upföljare sen eller jag kan knäet vänta.

  5. Slynan:

    Skit bra! När kommer fortsättningen?

Kommentera Internatskolan