Carol
Året efter ettan i gymnasiet åkte jag som utbytesstudent till USA. Jag hamnade i en liten stad i sydstaten Georgia, i en familj med två barn som var lite yngre än jag.
Jag fick snabbt polare i plugget och gjorde succé i basketlaget eftersom jag var så lång och kraftig för min ålder. Tjejerna var det värre med. De var väldigt intresserade och flirtade vilt men man kom aldrig längre än till en kyss, inte ens efter mycket uppvaktande och promenerande. Det blev inte bättre av att mamman i familjen, Carol, lät bli att tala om för mej när det ringt någon tjej och velat prata med mej. Hon jobbade dessutom som syokonsulent i min skola och tittade alltid surt om jag stod och snackade med nån tjej i plugget. Jag fattade snart att hon var svartsjuk och att hon inte hade det så kul med sin man John. Han var en tråkmåns som var bortrest mycket i affärer. Sin fru behandlade han ganska svalt och jag såg dom aldrig ta i varann. Han var hygglig mot mej, även om jag inte tyckte om hans sydstatsstil. Han jagade på fritiden och hade fyra stora gevär på väggen hemma. Det var mycket skitprat om “negrer och annat löst folk. ” Det var helt otänkbart att jag skulle gå in i de svartas kvarter och spela basket med de otroligt duktiga killarna där, mina absoluta spelarförebilder.
Jag just gjort slut med min tjej innan jag åkte från Sverige. Hon och jag hade tillbringat all vår lediga tid i sängen och knullat som kaniner. Efter några månader utan sex höll jag på att bli galen av abstinensen. Carol måste ha känt det på lukten för hon flyttade fram positionerna. Hon stod nära mej när hon pratade, svängde extra mycket på häcken när hon gick förbi mej och annat som kvinnor gör för att locka till sej män. Hon var riktigt fräsch men hon var ju faktiskt nästan fyrtio år! Hur märkligt det än låter så började jag ändå tycka att hon var ganska sexig.
En kväll när de andra barnen gått och lagt sej på övervåningen satt jag uppe och tittade på TV med Carol. Hon satt i andra änden av den vräkiga lädersoffan.
Plötsligt frågade hon “Är du kittlig?” “Inte så värst”, svarade jag. Hon satte sig närmare mej. “Får jag se hur kittlig du är!” Hon satte igång att kittla mej i sidorna. Nästan dränkt i hennes chipsluktande andedräkt som blandades med en ganska billig parfym, kände jag igen doften av kåt kvinna.
När jag kittlade tillbaka kastade hon sej bakåt och vred sej som en orm. Hon var jättekittlig och höll sin arm för munnen för att inte barnen skulle vakna av hennes tjut.
“Sluta, sluta!”, väste hon. Jag slutade och hon såg riktigt besviken ut. “Du är inte klok!”
Hon rättade till kläderna och satte sej ordentligt upp i soffan igen. “Gör aldrig om det där. Tänk om nån skulle se!”
Hon tittade mot gevären på väggen. Jag kände mej lätt förvirrad, sa gonatt och gick och la mej med min värkande pung. Nästa morgon var hon som vanligt vid frukostbordet men gav mej en liten blinkning i smyg när vi stack till plugget. På kvällen upprepade sej proceduren: Carol och jag satt i soffan och tittade på TV och hon drack en drink med sina nymålade rosa läppar. Jag såg att hon hade bytt till nattlinne, nå’t negligéaktigt som stack fram under morgonrocken.
Efter en stund la hon upp sina fötter i mitt knä. “Du anar inte hur kittlig jag är under fötterna. “, sa hon och viftade uppfordrande med tårna. Fortfarande med blicken på TV-rutan drog jag lillfingret löst under Carols ena fotsula. Foten ryckte till men hon höll kvar den. Då lät jag fingret fortsätta upp lite längs hennes ben. Hon rös och lutade huvudet bakåt. När jag hade smekt henne upp till knävecket så slutade jag och började kittla henne ordentligt under fötterna istället. Hon kastade sej fram och tillbaka och gled ner från soffan ner på golvet. Carol la en kudde över ansiktet för att kväva sina skrik. Hennes ben särade sej och när nattlinnet gled upp kunde jag se rakt in i hennes grotta. Den rann av safter och jag kände hur upphetsad jag var själv.
Jag tvekade i några sekunder. Jag tänkte på gevären och på vad som skulle hända om John kom hem eller om barnen fick se vad vi gjorde. Men när man är kåt blir man korkad också.
Jag kunde bara inte lämna henne där och gå med mitt stånd. Jag sköt undan tankarna, knäppte upp gylfen och lät min kuk glida in i hennes sköte. Det var blötare än någon annan grotta jag känt (nå, det var ju inte SÅ många ännu. ) Hon la benen runt min rygg, tryckte sej upp mot mej och jag knullade henne tills hon kom - det märktes att det var länge sedan. Jag drog snabbt ut kuken och sprutade på hennes mage. Den lilla självbevarelsedrift jag hade kvar fick mej att tänka att jag åtminstone inte skulle göra henne med barn.
När hon tog bort kudden såg jag att hon grät. Hon torkade bort tårarna och samlade ihop sig, nästan utan att titta på mej. “Tack, Bjorn, du vet inte hur det är att vara gift och aldrig bli tillfredsställd. Du är en fantastisk älskare! Men vad du än gör: berätta aldrig det här för någon människa!” “Jag lovar”, svarade jag. Sen kysste hon mej gonatt på kinden och gick och la sej.
När jag själv låg i min säng tänkte jag på Annika därhemma. Hur enkelt och självklart vi hade haft det med sex. Hur trist och tillgjort och komplicerat det var här. Aldrig skulle jag gifta mej med en tråkig tjej och leva ett tråkigt liv! I flera månader knullade jag med Carol så fort vi hade chansen. Det var skönt att få ha ett sexliv och inte vara frustrerad. Men på en skolfest blev jag ihop med en av skolans tuffare tjejer, som jag sen faktiskt fick ligga med ibland också. Carol var där och vaktade på dansen. Jag såg att hon vände sej bort när jag kysste Susie och hon kommenterade aldrig saken, trots att våra stunder i soffan tog slut.
Carol hade väl förstått att vårt smygknullande inte skulle hålla i längden. Om det kommit ut skulle hon fått rymma till en annan stat och aldrig mer fått träffa sina barn. Och jag, jag hade fått fly hem om jag hade livet i behåll. det tänkte jag mer på sedan jag blev ihop med Susie. Jag tror att Carol ändå var så tacksam över att fått ha det lite skönt så att hon svalde sin svartsjuka. När skolåret var tillända och jag skulle åka hem följde hela familjen mej till flygplatsen. Carol kramade mej hundra gånger, grät så det skvalade och pratade om att det hade varit så fantastiskt och att de aldrig skulle glömma mej. John och barnen tittade lite konstigt på både henne och mej. Men jag var redan långt borta, på väg hem till de svenska flickorna.
Loading ...- Vi kunde inte hitta någon liknande novell
